Att få gå på Capella innebar ett välkommet avbrott från mitt arbetsliv. Mina två år (som från början bara var tänkt att vara ett) gav mig möjlighet att nörda ner mig fullständigt i det bästa jag vet, textil, samtidigt som jag fick utforska mitt konstnärliga uttryck.
Att pendla från Kalmar dagligen gick smidigt men jag kände att jag gick miste om en del av gemenskapen eftersom att jag inte bodde på skolan. Det som gav mig mest var när vi hade gästlärare för de gjorde allting mer på riktigt, att det är mer än bara en gullig hobby. Att skapandet kan få vara ens huvudsakliga inkomstkälla. Jag fick nya kontakter, både lokala och internationella och även vänner för livet. Det känns fint.
Efter capella…
Har jag fortsatt att jobba som lärare i textilslöjd samtidigt som jag läser på universitetet för att få lärarlegitimation. Vissa moment i universitetskurserna har jag kunnat tillgodoräkna mig tack vare att jag läst på textil Capellagården innan – hurra! Jag har även börjat streama när jag handarbetar och på så vis fått vänner över hela världen. Hantverket förenar oss alla.
Mitt råd till framtida textilstuderande?
Ha kul och ta dig tid att förkovra dig. Gör vad som känns kul. Det finns så mycket kunskap på Capella både bland lärarna och de studerande. Vill du lära dig något specifikt som inte står på schemat – bara gör det! Fråga runt. Häng i de andra verkstäderna. Ur utforskandet blommar kunskapen.
Publicerat 2024
