Jag arbetar med keramiska objekt och installationer, som ofta tar sin utgångspunkt i hur vi människor värderar och uppfattar vår byggda miljö. Oftast ringlar och tummar jag, både abstrakt och figurativt, i stor skala. När jag började på Capellagården lämnade jag ett tilltänkt yrkesliv som arkitekt. Jag hade studerat till arkitekt i tre år och praktiserat i ett år när jag tog tag i min starka vilja att arbeta med mina händer. Mycket föll på plats under tiden på Capellagården, och jag fick en god grund för att arbeta vidare inom keramiken, både hantverks- och idémässigt.
Efter Capella
Efter Capellagården sökte jag konstutbildningar och arbetade som kursledare i keramik. Jag började för ett år sedan på Kunsthøgskolen i Oslo, där jag studerar en master i keramisk konst. Här har jag möjlighet att arbeta med storskaliga objekt, vilket jag trivs bra med. Det är något särskilt när objekten får en storlek som förhåller sig direkt till den mänskliga skalan.
Mitt råd
Att lära sig ett hantverk kan i början kännas överväldigande. Men om man övar, tar en bit i taget, faller kunskapen så småningom på plats. Plötsligt bemästrar man bränningskurvor och beskickning. Prova olika tekniker och skalor. Det kan förvåna en vad man tycker om att arbeta med. Att lära sig olika tekniker ger också god materialkännedom, vilken väg du än väljer att ta senare. Öva också på hur du tänker och uttrycker dig kring det du gör, passa på att diskutera dina projekt med dina lärare. Ha tillit till din kreativa process, öva dig i att förstå hur den fungerar.
Också, ta dig tid att lyssna på ljudmattan av fåglar och insekter som vaknar på våren i Vickleby. En helt speciell, lummig plats som jag önskar att alla får uppleva.
